Sverige har beslutat om en statlig e-legitimation

Riksdagen fattade den 17 juni beslut om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Beslutet är alltså inte längre bara ett förslag eller en lagrådsremiss. Lagen har utfärdats som SFS 2026:1358. Polismyndigheten ska utfärda e-legitimationen, medan Digg arbetar med den digitala identitetsplånbok som ska kunna användas i Sverige och över EU:s gränser.

Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2026. Polismyndigheten har fått i uppdrag att ha lösningen färdig så att utfärdandet kan börja då. Personer med svenskt medborgarskap, folkbokförda utlänningar och vissa personer med immunitetsnummer ska kunna få legitimationen. Åldersgränsen är nio år, räknat som det kalenderår personen fyller nio.

Varför införs ett statligt alternativ?

BankID är centralt för svensk vardag men tillhandahålls av banker genom ett privat bolag. Riksbanken beskriver beroendet av en enda kommersiell aktör som en sårbarhet och pekar på konkurrens, motståndskraft och tillgänglighet som skäl för ett statligt alternativ.

En statlig legitimation kan också nå personer som saknar svenskt bankkonto eller av andra skäl har svårt att få BankID. Den är samtidigt ingen automatisk lösning på digitalt utanförskap. Det avgörs av vilka enheter som krävs, hur ansökan fungerar och vilka tjänster som faktiskt accepterar legitimationen.

Kopplingen till EU

EU:s reviderade eIDAS-regler kräver att medlemsstaterna erbjuder minst en europeisk digital identitetsplånbok senast vid utgången av 2026. Den statliga svenska e-legitimationen ska hålla den högsta tillitsnivån och kunna användas för att få tillgång till den svenska plånboken.

Digg planerar en första version av den svenska identitetsplånboken till december 2026. Myndigheten anger samtidigt att målet för en fullt certifierad svensk EUDI-plånbok är 2029. Den första lanseringen ska därför inte beskrivas som att hela den slutliga EU-lösningen är färdig.

Integritetsfrågorna

En digital legitimation kan ge bättre kontroll genom att användaren bara lämnar ut nödvändiga attribut, till exempel att personen är över 18. Men integriteten beror på den tekniska implementationen: vilka loggar som skapas, vem som kan se användningshistorik, hur spärrar fungerar och om tjänster börjar kräva identifiering där anonym användning tidigare var möjlig.

PLM följer därför både vad plånboken kan göra och var den i praktiken blir ett krav.