BankID är bekvämt. Beroendet är problemet.

BankID har gjort svensk digital vardag snabb. Tjänsten ägs och förvaltas av Finansiell ID-Teknik BID AB, som i sin tur ägs av sex banker. Det är en privat infrastruktur som många människor i praktiken inte kan välja bort. Samma legitimation används för att läsa myndighetspost, godkänna betalningar, hämta journaluppgifter och ingå avtal.

Problemet är inte att BankID fungerar bra. Problemet är att ett avbrott, en spärr eller avsaknad av svenskt bankkonto kan stänga en människa ute från stora delar av samhället.

Tre sorters beroende

Det tekniska beroendet syns när en tjänst ligger nere. Det institutionella beroendet syns när offentliga tjänster i praktiken hänvisar till en privat lösning. Det sociala beroendet syns när den som saknar legitimation måste be någon annan om hjälp med känsliga eller ekonomiska ärenden.

Riksbankens betalningsrapport för 2026 lyfter en statlig e-legitimation som ett sätt att skapa konkurrens, motståndskraft och bättre tillgänglighet. Det är en viktig förändring, men den får effekt först när offentliga och privata tjänster accepterar alternativet.

Integritet är också möjligheten att säga nej

Ett verkligt alternativ behöver fungera utan att användaren tvingas in i onödig datadelning. Det måste också finnas fungerande analoga eller personliga vägar för människor som inte kan eller vill använda en smart telefon.

Frihet i ett digitaliserat samhälle är inte bara stark kryptering. Det är också att en enda leverantör inte kan bli en ofrivillig grindvakt till det offentliga livet.