Biometrisk övervakning förklarad: när kroppen blir en söknyckel

Biometri är mätbara egenskaper hos kroppen eller beteendet som kan användas för att känna igen en person. Ansiktsdrag, fingeravtryck, iris, röst och gångmönster är vanliga exempel.

Det integritetskänsliga är inte bara att uppgiften beskriver kroppen. Till skillnad från ett lösenord är ett ansikte svårt att byta när en databas läcker eller ett system används för ett nytt ändamål.

Verifiering och identifiering är olika saker

Biometrisk verifiering svarar på frågan: “Är du samma person som den här registrerade identiteten?” Telefonens ansiktsupplåsning är ett typiskt en-till-en-test.

Biometrisk identifiering svarar i stället: “Vem i en större grupp är den här personen?” Ett ansikte jämförs då med många mallar i en databas. Det är den typen av sökning som kan göra en kamera till ett verktyg för att följa människor i offentliga miljöer.

Realtid och efterhand

Identifiering i realtid analyserar en ström från en kamera och försöker hitta en bestämd person medan händelsen pågår. Identifiering i efterhand söker i redan inspelat material.

EU:s AI-förordning behandlar biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats som särskilt ingripande. Sverige har infört en särskild lag som under vissa förutsättningar låter Polismyndigheten och Säkerhetspolisen använda sådana system.

Efterhandsanalys kan också vara mycket ingripande. Den kan göra det möjligt att söka igenom stora bildarkiv, kartlägga rörelser eller koppla samman material från olika kameror. Att analysen sker senare betyder därför inte att integritetsrisken försvinner.

En träff är inte samma sak som ett faktum

Biometriska system räknar fram likhet. Felaktiga träffar kan bero på bildkvalitet, ljus, kameravinkel, ålder eller skillnader i systemets tränings- och testdata.

Konsekvensen beror på sammanhanget. Ett misslyckat telefonupplåsningstest kan ge ett nytt försök. En felaktig polisiär träff kan leda till kontroll, misstanke eller ingripande. Därför behövs mänsklig kontroll, dokumentation och möjlighet att i efterhand granska hur en träff användes.

Offentliga och privata aktörer

För privata verksamheter är biometriska uppgifter som används för att entydigt identifiera en person en särskild kategori personuppgifter enligt GDPR. IMY bedömer att privata aktörer i många fall skulle behöva uttryckligt samtycke när ansiktsigenkänning används för egna ändamål.

Brottsbekämpande myndigheter följer andra kompletterande regler, bland annat brottsdatalagen och den särskilda svenska lagen om realtidsidentifiering. Det betyder inte att användningen är oreglerad, men rättslig grund, tillsyn och rättigheter ser annorlunda ut.

Frågorna PLM följer

PLM skiljer alltid mellan verifiering och identifiering, realtid och efterhand samt test och operativ användning. Vi följer också vilka databaser som används, hur fel mäts, hur länge material sparas och om en enskild får veta att tekniken har använts.

Se även vilka myndigheter som får använda ansiktsigenkänning i realtid och följ den svenska lagen i Orwelltestet.