Polisens ansiktsigenkänning i realtid gäller nu

Den 26 maj 2026 sade riksdagen ja till regeringens förslag om att låta Polismyndigheten och Säkerhetspolisen använda AI för ansiktsigenkänning i realtid. Lagen trädde i kraft den 1 juli. Det betyder inte att myndigheterna får identifiera vem som helst, var som helst. Men det är en tydlig utvidgning av statens tekniska möjligheter att följa människor på allmän plats.

När får tekniken användas?

Lagen kräver att användningen är absolut nödvändig för att lokalisera eller identifiera en viss person. Riksdagens sammanfattning anger bland annat personer som misstänks vara utsatta för människorov eller människohandel, personer som bedöms stå i begrepp att begå vissa allvarliga brott samt misstänkta eller dömda för brott med höga straffskalor.

Det är alltså inte fråga om en allmän rätt att identifiera alla personer i ett kameraområde. Systemet ska söka efter en på förhand bestämd person.

Vem ger tillstånd?

Som huvudregel krävs tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande situationer får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen starta användningen utan ett sådant tillstånd, men en ansökan måste då göras inom 24 timmar. Användningen ska också vara proportionerlig.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är tillsynsmyndighet. Ett viktigt mått på lagens praktiska integritetsskydd blir därför hur användningen dokumenteras och vilken insyn IMY faktiskt får.

Det PLM kommer att följa

Lagen är inte tidsbegränsad. Regeringen har däremot bedömt att en uppföljning bör inledas ungefär tre år efter ikraftträdandet. Fram till dess är centrala frågor hur ofta tekniken används, hur många människor som passerar ett bevakat område, hur ofta brådskande undantag används och om felaktiga träffar leder till ingripanden.

PLM kommer att begära ut tillgänglig statistik och tillsynsbeslut när de börjar publiceras. Frånvaro av offentlig statistik ska inte tolkas som att verktyget inte används.